Inlägg

Visar inlägg från 2018

Stole me a dog-eared map and called for you everywhere.

f2
f1

Låt oss prata om graviditeten, då.

15220

i vecka 12 ploppade det fram en mage som inte riktigt gick att dölja och jag tycker egentligen inte att det hänt så mycket storleksmässigt med kulan sedan dess, den har klättrat uppåt några centimeter men det är väl ungefär allt. Nu är jag redan lika stor som i vecka 25 förra gången och har dessutom varit det ett tag. Nåja. Sådant är livet. Gissar att magen liksom lite "mindes" hur den skulle göra den här gången. Kanske det jämnar ut sig om några veckor.

hittills i graviditeten har jag gått från att bara vilja ha ost, bacon och pizza till att må dåligt bara jag tänker på de tidigare nämnda grejerna (undviker nu att läsa det jag skrev då bara orden får det att vända sig i magen). Jag har spytt och varit som en zombie under några veckor, kunde bara laga mat som varken luktade eller smakade någonting ett tag - är väldigt trött på ugnspannkaka i nuläget, eh. Mitt i allt, för några veckor sedan, så vände det och jag slutade må illa! Jag kan numera även ta en värktablett då och då utan att behöva evakuera den direkt.

det som är värst just nu, är ryggen. Jag fick ont i ryggen när jag väntade Tova och det har inte gått över helt emellan, trots träning, massage och naprapatbesök. Ska söka mig till osteopat på MVCs inrådan, för så här kan jag inte ha det. Ryggen gör så att jag inte kan somna på kvällen och inte kan somna om efter nattliga toalettbesök. Jag har lite känningar i fogarna också, sedan förra veckan, så försöker att röra mig så fog-vänligt som möjligt här hemma. Inte helt lätt i sällskap med 2,5-åring.

v21_blogg

igår gick vi in i vecka 21 och därmed har halva graviditeten passerat. Tycker det går så fort samtidigt som det känns som att jag varit gravid i en evighet. Jag har lite halsbränna om jag ätit feta, starka eller söta saker men hittills har jag inte behövt ta någon tablett mot det. Äntligen har jag börjat känna tydliga rörelser inifrån! Har känt något diffust ett bra tag, men inte riktigt så som jag mindes det från sist - dock förstår jag ju att hen i magen har mycket mer plats än föregående inneboende hade, så kanske inte så konstigt ändå.

nästa vecka ska vi på det strukturella ultraljudet!

Två och ett halvt år.

2komma5

tänk vad stor du börjar bli, min lilla pratkvarn ♥

I could burst a million bubbles.

bub

Oktober och jag håller din hand för hårt.

mush

det är måndag, det är oktober och jag får inte längre plats i min höstjacka, magen trycker obekvämt mot dragkedjan. Mörkret smyger sig på tidigare och tidigare och kylan ligger i luften. Än har inte träden ändrat färg eller släppt sina löv. Snart. Snart kommer höststormarna och högvattenskvalp upp över badbergen. Min kropp är fylld av känslor jag inte riktigt kan greppa, jag orkar faktiskt inte ens försöka. Jag är arg. Jag är besviken. Jag är frustrerad. Jag är utmattad. Jag är uttråkad. Vad adderar det upp till? Vad är orsaken och vad kan hjälpa? Jag vet inte. Jag orkar inte gräva och nysta. Jag tänder ljus och blickar framåt, hela tiden framåt. Blicken mot horisonten, den kyliga luften ner i mina lungor. Fokusera på något annat. Fokusera på sen. Att leva i nuet är inte ett alternativ just nu, inte för mig. Jag fastnar. Klibbar fast i tankesnurror som inte hjälper mig framåt, jag fastnar i kletiga trådar som jag inte kan ta mig loss från. Som en fluga i ett spindelnät sitter jag fast och kan bara vänta på att förgöras och slukas upp av ångestdjuret i mitt hjärta. Visst bor du kvar, djuret? Jag misstänker att jag inte slipper dig. Inte ens i mitt nuvarande tillstånd. Blicken stadig, framåt. Sen.

nu låtsas jag inte om djurets glimmande ögon i de mörka hörnen.

Svampplockargänget i Bussöskogen.

sv1
sv2
sv3
sv4
sv5
sv6
sv7
sv8

idag begav vi oss ut i skogen direkt efter frukost. Sami hade fått för sig att vi var friluftspersoner och skulle plocka kantareller, spännande! Min rygg började värka cirka femhundra meter in på promenaden och solen låg på, så vi - som inte fick sitta i bärstol - svettades ymnigt. Några kantareller hittade trots allt (Tova satt på Samis rygg och ropade "SVAMP" när hon hittade någon) och vår lilla utflykt tog oss till stranden, där Tova plaskade och ritade i sanden och vi åt färdkostäpple innan det var dags att gå hem igen. Så klart följde Elvis med på vår utflykt, han älskar att promenera i skogen. Knaskatt.

Skördefesten 2018.

sf1sf2sf3sf4sf5sf6sf7sf8
sf9sf10sf11

alternativ titet: Tova och pappa på utfärd.

i helgen var det skördefest och öppna gårdar på Åland. För en gångs skull hade vår lilla familj möjlighet att gå all in på skördefestandet under lördagen! Vi började på Haga Kungsgård, där vi åt lunch och kikade omkring. Därefter åkte vi till Karl-Ers gård och vidare till Marskogens Lamm. Den yngsta i familjen hade fått slut på energi vid det laget, så besöket blev kortare än vi tänkt oss. På vägen hem åkte vi till Utgård och åt skördefestens bästa mat - hamburgare med chilibearnaise! Var så gott så jag köpte en med mig som färdkost (dock fick den inte plats i magen, så Sami fick offra sig och äta halva, stackare). Till Utgård hade Tova tydligen hunnit vila upp sig och var på sitt allra soligaste humör, vilket avslutade vår skördefest på bästa sätt!

Sjuttonde veckan.

tänker hela tiden att jag har skrivit mer om denna graviditet än jag gjort. Många mentala inlägg har jag skrivit, i alla fall. Eh. Jag är trött, hungrig och illamående. Det är mitt liv. Och! Kissnödig. Inte att förglömma kissnödigheten. Natten till igår hade jag huvudvärk som gjorde att jag spydde och spräckte små, små blodkärl i ansiktet. Kul. Nåja. Försöker att inte jämföra med när jag väntade Tova, men det är ju inte så lätt. En kan liksom inte vara gravid för första gången med andra barnet, även om det är en annan liten individ som residerar i magen. Jag tänkte vänta till vecka 21 för att göra de här "klassiska" veckoinläggen, en fix idé möjligen. Bara tre veckor kvar tills dess. Det är så konstigt med tiden, tycker det går så långsamt men samtidigt springer veckorna iväg?

v17
foto: Sami.

ja, vi är alltså i vecka sjutton nu och jag känner minimalt med rörelser och drömmer hemska drömmar på nätterna, under de få sömntimmarna jag lyckas få till, alltså. Magen har gått från att vara en säck till en bulle (mycket bra förklaring, väldigt stolt över den, eh) och jag känner mig rätt fin. Håret är snällt - de få gånger jag inte bara har det i en knocka mitt på huvudet på grund av nacksvett - och mjukt, hyn är helt bra och magen är fin. Trivs mycket mer med det kroppsliga denna gång, vill framhäva magen istället för att gömma bort. Sådant. För det mesta glömmer jag bort att jag ens är gravid, har bara något konstigt obehag för mat och lukter just nu. Eh. Hjärnan hänger inte med.

undrar när det kommer bli greppbart att jag faktiskt är gravid denna gång?

Ute med herr Sammetstass.

m1
m2
m3
m4
m5
m6
m7

Nu är det dags igen.

pretz_blogg

vi har haft en liten hemlighet, jag och mina närmaste: i mars nästa år blir vår familj förhoppningsvis, om allt går som det ska, fyra! Tova ska bli storasyster! Den här graviditeten har hittills kroppsmässigt varit svår att dölja, då magen dök upp redan i vecka 12. Mitt mående har varit så bra att jag emellanåt har glömt bort att det faktiskt bor någon i min mage. Mycket skumt. Hade en period där allting äcklade mig och jag hastigt fick springa till toaletten på grund av till exempel lukter, glad att det är över. Just nu är det svårt att tänka sig att jag var lite orolig för att bli gravid igen, på grund av hur jävligt jag mådde när jag väntade Tova, den här gången är så mycket lättare hittills.

denna gång lät vi Tova förmedla nyheten till far- och morföräldrar genom att låta henne dyka upp i en tröja med texten "storasyster" på! Tova själv tar alltihopa med ro, hon är mycket bestämd med att det även bor en "bäbish" i hennes mage, trots att jag försökt förklara att i barns magar bor det mest mat, eh. Nåja. Det är ju inte lätt att förstå, det här. Inte ens för oss vuxna.

jag har hittills tyckt att det svåraste är att tänka sig att det inte är Tova där inne denna gång också. Eh. Svårt att förklara, men jag har ju bara varit gravid en gång förut och av den graviditeten blev det ju just en Tova. Jag har svårt att tänka mig en annan utkomst denna gång, liksom. Nåja, det lär ju landa senast den är ute. Hoppas jag.

beräknad ankomst för lill-kringlan: 1 mars 2019.

DSC_7189blogg

Onsdagen som var en fredag.

jag bestämde redan imorse, när barnet vaknade upp och var kokhett, att ikväll ska jag äta godis. Hade lite kvar i botten av en skål i skåpet, nu har jag ätit inte ens hälften av det som fanns och jag ångrar mig redan. Vet ju hur darrig och sockerhoppig jag blir. Verkar på något vänster vant mig av med att äta godis? Mycket svagt beteende, hanna. Skärpning. Nåja, började äta tidigt så det förhoppningsvis inte påverkar min nattsömn, värsta jag vet att ligga vaken och bara inte kunna somna.

idag visade det sig vara fredag. Mycket skumt. Det var precis just måndag och nu är det fredag. Trodde bombsäkert att det var onsdag idag, tills jag tittade på almanackan. Så fort kan en liten vecka gå, tydligen. Till och med fast en är förkyld. Jaha. Det var väl ungefär det här jag hade att komma med idag. Eller ja, kan ju tillägga att jag upptäckte att det är hög tid att boka klipptid snart, då det gamla blonderade knutit ihop sig i tvåhundra knutar när jag borstade igenom håret idag. En kan ju spekulera i hur ofta jag faktiskt borstar kråkboet högst upp, men det tycker jag vi skippar. Jag borstar det tillräckligt, liksom. Eh. Det måste klippas. Punkt.

tusan, alltså. Jag är dålig på att blogga nu för tiden.

fnork

En bortglömd från april.

april

Fyra dagar till höst.

autvib
vad jag ser från min datorhörna. Mind the mess, liksom.

försöker komma fram till hur jag ska formulera mig, men återkommer hela tiden till samma fråga: . v a r t . t o g . a u g u s t i . v ä g e n ?
Vet någon? Minns cirka noll och ingenting från månaden som snart passerat. Minns knappt Samis semester heller. Är det så här det känns att bli gammal? Möjligen. Refererar förstås redan till folk i min ålder som "tant" eller "farbror" om barnet undrar vilka främlingar är. Nåja, nåja. Vi var till Åbo i onsdags (kan återkomma till det någon gång, lite senare) och jag verkar så klart ha dragit på mig någon luftburen åkomma. Rivjärn i halsen, dimma i huvudet och snorkran i näsan. Jag hinkar te med honung och hoppas att den är en flyktig sort, den här förkylningen. För - eh - ett positivt sinne är bästa kuren, va? Mot allt, har jag hört. Typ.

tänkte jag skulle gå igenom bilder från sommaren och göra en sammanfattning, men det får bli ett projekt för kommande kvällar. Ikväll vill jag mest kasta mig på soffan och titta på Once Upon a Time. Hade sett fram emot att äta choklad ikväll, men tror inte direkt att den gör under för min hals. Snark.

Tillbaka till vardagen.

kid1
kid2
livet med barn i två bilder.

så blev det måndag, sjätte augusti och Samis semester tog slut. Slött. Så slött. En vänjer sig alldeles för fort vid en vardag där alla är hemma och allting känns enkelt. Nu mjukstartar jag verkligheten med att vara barnfri tills imorgon, Tova åkte till sin farmor och farfar igår. Känns väldigt underligt att vara ensam hemma. Alltså helt ensam. Vad hittar en på? Kanske en tar en tupplur? Jag vet inte.

i helgen fick vi äntligen regn och luften laddades ur, idag var det 16 grader när jag steg upp och det kändes faktiskt helt okej. Jag har stängt av luftpumpen och vädrar istället genom att ha fönstren öppna! En annan sommar hade det varit en självklarhet, men inte denna. Nu har det gällt att vara snabb i dörren så en inte släpper in värmen, eh.

jag tänker väl inte välkomna hösten riktigt än, räknar augusti till en sensommarmånad. Höst blir det först när maneterna kommer, för då slutar jag simma. Vill inte simma med dem, tycker de är lite obehagliga. Dessutom obehagligt lätta att råka göra sönder. Sådant vill jag inte pyssla med. Nåja, nåja.

nu rullar vardagen igång igen.

Ända in i ångorna.

fmenk

har precis knäckt en kall Muminläsk (ja, vad trodde du?) och satt mig framför datorn. Hade lust att göra något. Men eh. Jag vet inte exakt var jag ska lägga den lusten. Ögonen är trötta och hjärnan slö. Så är det, så blir det. Värmen gör mig tokig och jag är upp och spökar i mina egna svettångor (TMI?) varje morgon runt 05. Är verkligen inte bygd för detta klimat. "Du får inte klaga på värmen!", eh jo. Detta är mitt lilla liv och där klagar jag på exakt vad jag vill. Så att.

nöter en del på soffan när det är så varmt, finns inte mycket jag kan sysselsätta mig med inomhus och det går inte att vara ute. På fredag ska det bli svalare, läste Sami någonstans. Hoppas det stämmer. Är trött på att ständigt klibba och saknar att kunna andas.

jaja, nu ska jag ta min trista attityd av Internet. Tja!

Under ytan.

uy1
uy2

det har varit nästan outhärdligt varmt den senaste veckan, över 30 grader. Vi kör kyla i pumpen i huset, går inte att leva annars. Sovrummet blir till en fuktig kuvös om vi inte har fönstren öppna på natten, får bjuda myggorna på blodbuffé. Allt för att överleva. Har ändå så mycket blod i kroppen, kan bra avvara några milliliter per natt. Eh. Jag är så trött. Tog om mina sköldkörtelprover och de visade att mitt TSH är för högt, så kan ju vara en förklaring. Apropå blod, alltså. Snark. Alltid är det något. Snark, snark, snark.

nåja. Orkar inte tänka på det just nu, tänker mest att vi haft en fin vecka förra veckan (trots att jag tagit några tupplurar per dag på soffan och vissa dagar varit mer död än levande) och att vi har en fin vecka att se fram emot. Så. Ja. Biter ihop. Ska definitivt prata med min läkare, oroa dig inte. Det blir ju inte bättre att blunda och låtsas att problemen inte finns. Ju. Hur lockande det än skulle vara.

nu måste jag nog gå ut och se till att Sami lagar sig in, börjar definitivt bli dags för kvällsmat!

Keep them going down now, let them drown.

darklight
blum

jag verkar ha glömt hur en gör, när en delar med sig av sig själv och sitt liv. Allt dör ut. Kanske inte så konstigt ändå, då jag vant mig av vid impulsen att dela varje ögonblick. Istället verkar jag hålla allt för mig själv, sparar det till de analoga albumen (som jag aldrig gör). Jag vet inte. Kanske det inte har dött, kanske det bara tar en paus. Väntar på bättre tider. Möjligen. Vi får väl avvakta en stund, se om tiderna blir något bättre?

jag är ogenomträngligt trött just nu, hade en bild om att jag skulle stiga upp tidigt under Samis semester för att pyssla själv en stund. Dricka mitt kaffe utan stress, men så blev det inte. Sami och Tova stiger upp före mig och drar upp mig efter någon timme. Detta måste vända, blir till ingenting. Ångesten kommer krypande och jag orkar inte ta vara på den nu. Når den mig kommer den troligen att sluka mig hel. Nåja, nåja. Sådant pratar vi ju inte om.

brände halva ansiktet i solen förra helgen, Harvey Dent-style (lätt överdrift, reds. anm.), nu flagar det bort. Ansiktet, alltså. Slarv. Sådant slarv. Glömmer mig hela tiden och gnider mig i pannan, vilket resulterar i ännu mer flagande. Aldrig förut bränt mig så här och planerar definitivt inte att göra det igen. Ja. Hm. Det var väl ungefär det här jag lyckades klämma ur mig idag. Eh.

är det något du skulle vilja att jag skriver om?

Midsommarafton och midsommardagen.

ma1
ma2
ma3
ma5
ma4

midsommarafton inleddes av att barnet vaknade 07:10. Efter frukost hann vi precis såga ner några björkar för att löva trappan innan det började storma, sedan spöregnade det och blåste ungefär hela dagen. På grund av sjukdom hos våra vänner, tillbringade vi vår midsommarafton hemma med lilla familjen, åt tårta och grillade. Väldigt fin dag, trots allt!

md1
md2
md3
md4
md5
md6

nästa dag, midsommardagen, inleddes 06:30 av morgonpiggt barn. Igen. Snark. Nåja. För dagen hade vi en utflykt till Tovas mormor, morfar och morbror på Äppelö planerad. Barnet passade på att vila ungefär hela färden i bilen, se skeptisk ut medan vi åkte båt och sedan var hon på sitt allra mest charmerande humör (största delen av dagen)! Vi åt god lunch, tårta och gick på olika typer av upptäcktsfärd. Tova plockade, i vanlig ordning, blommor och blev väldigt glad över smultronen som växte lite här och där!