lördag 9 juli 2016

Tre månader.

DSC_6959blogg
DSC_6919blogg

idag blir Tova tre månader! I förrgår var vi till rådgivningen och då mättes hon till 64,4 centimeter lång och 7160 gram tung. Hon fick även sina första vaccinationer i sputform (stackarn!). Jag hittade en lista hos Kobranhuggertill, som jag tänkte fylla i. Fast jag gör den nu, efter tre månader.

Mammakroppen

ja, alltså. Jag bar ju runt på cirka fyra och ett halvt kilo barn plus alla dess tillbehör och jag är inte en speciellt stor person. Är svag i ryggen och magen men blir starkare och starkare i armarna, eftersom Tova bara blir tyngre och tyngre (så klart). Har emellanåt svinont i ryggen och har svårt att sova på grund av det, borde få tummen ur och boka mig tid till kiropraktor. Snittet ömmar knappt längre, egentligen bara om jag ligger på mage och böjer mig åt någon sida (vilket ändå inte är ergonomiskt korrekt), har fortfarande inte känseln tillbaka på vänstra sidan, men det känns lite mindre äckligt att ta på nu. Fick en del bristningar på magen under de sista månaderna, men jag tycker de har börjat blekna. Tycker inte de är så argt röda längre. Alltid något. Annars är jag väl tillbaka där jag var när resan började. Fysiskt, alltså.

jag måste säga att jag har fått en helt annan känsla för kroppen efter graviditeten. Tänk vad den kan! Den lagade en Tova där inne i princip av sig själv! Känner mig lite oövervinnelig och sådär. Dessutom har jag inte tänkt elaka tankar om mig själv och kroppen när jag ser mig i spegeln på bra länge. Hoppas det håller i sig. Jag är och har alltid varit min värsta mobbare.

Hormonerna 

... tror de börjar lägga sig och gå tillbaka till normalläget. Har haft besök av tant röd (höll på att skriva "död", men det är väl ändå att ta i) för första gången på ett år och hade inte ens ont. Förvånansvärt nog. Det var nästan lite trevligt. Nästan. Är fortfarande känslig och känner för att gråta åt allt och ingenting, men tycker ändå att det har stabiliserat sig. Bra, för jag är inte en trevlig person med hormonerna på fritz. Det blir lite väl hastiga vändningar i humöret.

Amningen 

amningen, ja. Den gick ju inte något vidare. Alls. Mat fanns och mat slutade inte komma fast bebis inte ville äta, så jag vet att det hade fungerat i alla fall. Har flaskmatat i två månader nu och tycker det går bra. Det är lätt att anpassa dagen enligt mattillfällena, så det är ju trevligt. Hon äter nu cirka 950 milliliter ersättning per dag. På rådgivningen sa de att vi bra kan ge henne ännu större portioner, men hon verkar inte vara så hungrig riktigt än.

Tiden

... går fram i klumpar, skulle jag säga. Bra dagar förflyter på några sekunder och sämre dagar känns oändliga emellanåt. Dock är min tidsuppfattning alldeles upp och ner, vet inte om saker hänt för en månad eller en dag sedan. Det kanske jämnar ut sig. Känns som att Tova alltid hört till familjen, fast jag vet att hon bara är tre månader. Tre månader är ju ingenting! En kan inte ens odla ut en frisyr på tre månader! Helt sjukt hur mycket som har hänt i hennes utveckling under de här månaderna!

Sömnen

sömnen är på det stora hela bra. Tova har från första början sovit åtminstone sju timmar under natten, med två eller tre matpauser. På senare tid har hon nu sovit cirka sju timmar i sträck, ätit och sovit tre till fem timmar till. Under natten sover hon i egen säng och efter första matningen får hon sova sked med mig i stora sängen. Dagtid är det fortfarande svårt att få henne att sova så hon är pigg när hon vaknar. Det krävs att vi gjort ärenden under dagen och hon fått se massa människor, för att hon ska vara trött och sova mer än en halvtimme i sträck på dagen.

Kreativiteten 

... har fått lägga band på sig. Vet inte hur länge jag har tänkt att jag ska göra en ny header till bloggen och det har som inte blivit av (i förrgår fick jag helt plötsligt tid dock - hallelujah och prisa valfri guds moder!). Däremot har jag pysslat med kort, Tovas första år-bok och härom dagen pysslade jag ihop tre blåsippor att hänga över skötbordet. Har aldrig varit klipp- och klistratypen förut.

Bebisen

Tovas personlighet kommer fram mer och mer, hon är oftast glad men gnäller alltid när hon börjar bli trött. Hon är otålig när det kommer till att vänta på mat och envis med att stoppa trasan i munnen innan en hinner sätta flaskan på plats. Hon har alltid varit en pratsam person och tycker fortfarande om att konversera - nu kan hon även prata lite med andra än mig och Sami och även le mot dem. Hon har börjat öva mer och mer på nya ljud och tonlägen, nu kan hon låta arg (utan att vara ledsen) när hon blir uttråkad och vill bli underhållen. Hon blir snabbt glad igen om en gör henne till lags (yes, boss).
Äntligen har hon börjat lyfta huvudet när hon ligger på mage på golvet! Hon har tidigare mest blivit arg när jag lagt henne att träna, men i takt med att hon blir mer intresserad av omgivningen har hon också blivit trevligare att ha på mage.
Stadig i nacken har hon varit länge, och nu vill hon öva på att stå också. Det går knappt att lägga ner henne längre, för benen spjärnar emot direkt. Hon har sträckt sig och gripit efter saker länge redan, nu börjar det gå fortare för henne att få in siktet också. Nytt för förra veckan var att hon började stoppa saker i munnen, händerna, trasor, leksaker. Allt ska smakas på.

tovs

4 kommentarer:

  1. Tyckte mycket om den här listan. Kanske att man gör en liknande...någon gång :) stort grattis till tre månader till er allihop ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. det tycker jag du ska göra :) tack <3

      Radera

• skriv gärna namn på kommentaren du lämnar.
jag svarar på kommentarer här i min blogg.
• jag godkänner kommentarer innan de publiceras.

• inga bloglovin'-byten. Du kan däremot gärna följa min blogg här.
• spam raderas direkt ("var med i tävling/veckans blogg" är också spam).