onsdag 9 mars 2016

Vecka 37.

37

vecka trettiosju är här och det här preggot börjar känna sig rätt färdig med bakandet av bebis. Kom uuuuut! Eller ja. Från och med nästa vecka ger jag Semlan OK att börja flytta ut från magloftet och in på Sörbogården (som stället vi bor på nu heter). Skulle egentligen varit på sista ultraljudet imorgon, men det blev flyttat till på måndag. Gör inte mig så mycket, skönt att ha en vecka då jag inte behöver åka någonstans. Ser fram emot att se Semlan en sista gång i magen i alla fall! Ska bli roligt att höra hur stor hen har blivit sedan sist. Förhoppningsvis ligger hen inom det normala fortfarande.

appeliapp

när jag kikade i min gravidapp i morse såg jag att det har kommit upp en ny grej. Det är alltså den här "klicka här när du har fött"-texten jag syftar på. Kände lite att WOAH - det är faktiskt inte länge kvar nu, Semlan kan faktiskt bestämma sig för att komma när som helst! Har dock inte känt av något annorlunda, så jag tror inte det är på gång riktigt än.

jaha, måendet då? Som vanligt, skulle jag säga. Halsbränna på kvällarna, foglossningsvärk på dagarna. Är dessutom trött som ett himla spån och kan knappt förmå mig själv att gå till toaletten (ja, alltså, jag går ju dit ändå, men det är ju ... jobbigt). Har ju sovit dåligt i någon månad nu och räknar inte med att sova bättre när Semlan är på utsidan. Men ja. Då är vi ju två som kan turas om att sova dåligt, nu är det ju bara jag.

Semlan trycker på allt hen kommer åt och emellanåt är det faktiskt lite obehagligt, hen är ju så himla stark! Får ibland försöka peta tillbaka små fötter som försöker töja ut magen åt håll den inte går att töja. Märker också att jag gått helt in för "boandet" nu. Det enda jag orkar ta mig tid att pyssla med är just saker inför Semlans ankomst. Känner dock att vi har det mesta på grej, så jag är inte ens stressad. Ännu. Brukar vara bra på att stressa upp mig på slutet. Vi får se.

v37

6 kommentarer:

  1. Ville bara skriva en kommentar som tröst/pepp.. När jag fick barn i v 40+6 var jag sǻ trött, så slut och färdig i kropp och själ. Jag hade inte sovit ordentligt på vad som kändes som månader. Jag var så otroligt orolig att vi skulle få en bebis som aldrig sover och att jag typ skulle avlida av sömnbrist alt. inte klara av att ta hand om bebis. Vi fick också en bebis som hade sina problem med sömnen, det var inte helt lätt i början.. MEN i jämförelse med hur det varit att sova med en stor mage, foglossning och förvärkar o.s.v. så blev sömnkvaliteten verkligen på en helt annan nivå.. EFter en vecka typ kände jag mig som en ny människa och hade liksom all energi i världen, trots att beben inte alltid sov på natten. Det är också (i mitt tycke, men jag är en sån trött typ också- alltid varit...) så skönt och mysigt att sova på dagen med bebis. <3 Så passa på och gör det, precis när du vill. :) Lycka till med förlossningen, hoppas liten vill kika ut ganska snart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack för din kommentar! Jag behöver egentligen ingen tröst, då jag nu är ledig och kan ta igen dålig nattsömn med tupplurar på dagen, men peppen behövs! Jag hoppas också att vi har vår bebis på utsidan snart :)

      Radera
  2. Aaah, Hanna! Är så pirrig för er skull och älskar varje gång du uppdaterar. Hoppas verkligen att du kan få en behaglig sista tid utan enorm trötthet och foglossning men det kanske inte alls är något man ens kan önska :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha, tack så mycket, finaste du <3

      Radera
  3. Ja nu börjar det bli tungt!! Är i vecka 37 jag med. Bf 9 april. Vilken fin kula du har :) kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. jamen verkligen! Idag gick jag in i vecka 38 och jag är så redo att ha bebis på utsidan istället ;) tack! Kram

      Radera

• skriv gärna namn på kommentaren du lämnar.
jag svarar på kommentarer här i min blogg.
• jag godkänner kommentarer innan de publiceras.

• inga bloglovin'-byten. Du kan däremot gärna följa min blogg här.
• spam raderas direkt ("var med i tävling/veckans blogg" är också spam).