söndag 10 september 2017

Energiförrådet är tömt.

möllln

råkade bli utan alla mediciner denna vecka, på grund av missar i kommunikationen. Hurra. Första halvan av veckan gick bra. Mådde helt okej och kände mig relativt pigg. Andra halvan har varit jobbig. Har varit seg i hjärnkontoret, mått illa, haft värk, blivit muskelsvag, varit supertrött och tappat minnet konstant. Nu visar det sig att jag inte alls hade behövt gå hela veckan utan mediciner, för det fanns tydligen en burk var på apoteket. Wäh. En hel vecka tog det dock för dem att upptäcka det... Sami får hämta den imorgon. Hoppas det max tar en vecka för att återställa till åtminstone lagom skit. Har ju aldrig mått bra på medicinerna, men bättre än detta. Två veckor till och jag hade legat på botten igen.

jag förstår att detta är svintråkigt att läsa om, men jag orkar inte låtsas som att allt är bra just nu. Det är inte bra. Det är nästan inte ens okej. Har mått så dåligt hela sommaren på grund av stress och nu detta. Försöker ta tag i det, fixa det, men det går liksom mer framåt än bakåt och energin finns inte där. Så, det finns säkert en miljard glättiga och glamorösa bloggar du kan läsa istället, om du avstöts av detta.

puss och hej.

måndag 4 september 2017

Det jag tänker mest på:

a2

hur gärna jag vill bli frisk. Jag har mått dåligt i princip hela tiden sedan jag gick ut gymnasiet. Det blir inte bättre. Jag äter mediciner men det blir inte bättre. Läkarna ökar dosen och ökar dosen och lyssnar inte när jag säger att det inte funkar. "Ät mer medicin", säger de. "Du blir frisk av medicin", säger de. Det har inte stämt en enda gång under den här tiden. Det har inte stämt en enda gång sedan jag fick min diagnos (hypotyreos - underfunktion i sköldkörteln 2013). Inför varje telefonsamtal (japp, det är allt vi får. Telefonsamtal som kan vara fem minuter korta och kostar 10 € per gång) är jag lite hoppfull - kanske de lyssnar på mig idag? Kanske idag är dagen jag går mot en bättre hälsa? Men nej. Hittills mår jag lite sämre efter varje samtal. Jag är så jävla trött på att vara så jävla trött.

jag vill inte äta Tyroxin och Liothyronin. Jag vill inte stoppa kroppen full med syntetiska hormoner som inte gör sitt jobb. Jag mår bättre på Liothyronin, men inte tillräckligt bra och allt läkarna säger är att det är den medicinen som ska minskas. Att jag ska öka på Tyroxinet fast det aldrig någonsin har hjälpt mig ens något. Jag skulle vilja prova naturligt sköldkörtelhormon men jag har inget hopp alls för att de ointresserade läkarna på den här holmen ska vilja hjälpa mig. Känner mig så instängd.

(är du intresserad av att veta hur skit en kan må med hypotyreos kan du kika här.)

a1

lördag 2 september 2017

Punkt.

jag bröt ihop igår. Skakade i hela kroppen och huvudet slutade fungera. Så jag släppte ut demonerna. Ut med dem. Jag vet inte hur jag ska hantera dem för att få dem att försvinna, men jag har i alla fall slutat stänga in allt i mig själv. Jag tänker ibland att det är något fel på mig. Andra människor verkar inte gå runt med ett hål i själen. De verkar inte ramla ner i avgrundsdjupet av en liten, liten knuff. Jag blir så här när jag känner att jag inte har kontroll. Utan kontroll fungerar inte jag.

jag tror jag ska ta en liten paus, för jag mår inte bra just nu.

If we can, we will leave a letter and this song for you.

bryt

"and we'll write once a day and put it through the sea to you
we'll regret all those things we thought of but didn't ever do"
Box Car Racer - Watch the World

fredag 1 september 2017

Första september / Sommaren som passerade.

nu är vi (äntligen) inne i September och det känns väldigt skönt att sommaren är slut. Känns kanske konstigt att säga så, men jag är verkligen inte gjord för sommar. Är nästan alltid mer stressad än vilken annan tid som helst på året - för på sommaren har en ju fått höra att en ska njuuuuta och ta vara på tiden och när allt sedan rinner mellan fingrarna och en känner att en mest suttit hemma och stirrat på väggarna känner en sig ju rätt misslyckad. Av olika orsaker har jag knappt alls kunnat få avlastning med Tova, så jag är mer slut som människa än på länge. Under sommaren har vi haft en intensiv fas i hennes utveckling och det har betytt upphackade nätter och griniga dagar. Och kaffe. Så mycket kaffe att maggropen protesterar (sorry, maggropen. Du ska få vila. Sen). Nåja.

s1
n4
s3
s4
s5
s6
s7
s8
s9
s10
s11
s12
s13
s14
s15
s16
s17
s18
s18b
s19
s20
s21
s22
s23
s24
s25
s26
s27
s28
s30

som summering, det har varit en intensiv sommar men vi (jag och Tova) har hängt mycket med Anna och Elma och Åsa (och senare även Noah). Närmaste släkten har fått två sprillans nya bebisar och Sami och jag kan numera titulera oss som äkta makar. Det har hunnits med Riddarpicknick, babyshower och Vikingamarknad. Sami kom en bit framåt på bygget under sin semester och Tova och jag har provat på Öppna Förskolan i slutet av sommaren.

så, nu känner jag att vi är redo för hösten! Bring it!

söndag 27 augusti 2017

Vecka trettiofyra,

v341
v342
v343

- pratade med en helt okej läkare
- gick på öppna förskolan med Tova
- var en sväng ut till bygget

v344
v345
v346

- lunchade med mamma
- simmade med Anna
- köpte träningskläder (kors i taket)
- veckohandlade

v347

onsdag 23 augusti 2017

Kaptenens logg: 23082017.

ins

mjaha, Tova vilar och jag är för en gångs skull vaken. Kliar mig i huvudet och funderar vad jag har att skriva om. Missförstå mig rätt - jag har aldrig något att skriva om, men orden brukar på någon sätt ramla ur hjärnan och in på skärmen ändå. Ibland. Just nu känner jag mig förstoppad i hjärnkontoret. Nåja. Nåja. Nåja.

i dag besökte jag och Tova öppna förskolan för första gången, tycker det gick väldigt bra! Tova hade massa saker att leka med och ställen att spatsera runt på och jag hade vuxet sällskap. Inte alls fy skam! Vi kommer absolut gå dit igen! När Tova nu vaknat från sin vila, ska vi packa oss i bilen igen och åka ut till bygget en liten sväng, Sami är ledig och har slarvat saker efter sig, så vi är snälla och levererar dem. Dessutom vill jag ju se huset med nya dörren på plats IRL! Helt knasigt att tänka sig att jag ska få bo där. Jag? I det där fina huset? Nej, nu skojar du med mig.

ja, nä. Nu hade jag inget mer att säga. Så jag ska ... sätta mig i soffan en stund. Skönt!

söndag 20 augusti 2017

Vecka trettiotre.

v331
v332

- pratade med läkaren och blev jätteledsen över att inte känna mig hörd
- blev faster för andra gången
- hälsade på nykomlingen på BB
- lunchade med mamma
- hade Åsa, Oliwer och Noah över på kaffe

v333
v334

- fredagsmiddag hos Samis föräldrar
- hälsade på i Bamböle
- simmade med Anna
- kikade på lite konst
- veckohandlade

onsdag 16 augusti 2017

Kaptenens logg: 16082017.

prt

satte mig framför datorn för en gångs skull... och tappade all motivation till att göra någonting. Jahapp. Så blir det ibland. Oftare och oftare just nu. Nåja. Samis semester är slut och den lilla vardagen är tillbaka, i dag är det ju onsdag och på onsdagar är jag och Tova helt lämnade till varandras sällskap. Har dock gått helt okej. Vi har busat och vilat och varit ute och gått en liten kvällspromenad med vagnen. Tog fyrtiofem minuter att lägga, men HEY - hon är ju inte uppe än. Förra veckan gav jag upp läggningen en kväll när jag försökt få henne att somna under en och en halv timme. Den kvällen somnade hon 23:38. Puh. Sedan dess har Sami lagt alla kvällar, mitt självförtroende för läggning fick sig en törn, men i kväll är jag ju ensam. Tur att det gick någorlunda bra! Vi måste ha Tova i resesängen just nu, hon rojvar runt så mycket i spjälsängen och då slår hon sig bara på den. Det här är mindre farligt. Håhå. Frågade du mig innan hon föddes hur livet med barn skulle vara, så hade jag aldrig kunnat fantisera ihop den här virvelvinden.

var rätt låg i går, pratade med min nya läkare på morgonen och hen lyssnade inte på mig över huvud taget. Dessutom informerade hen mig om saker som inte är sant. Blev så slut efter att vi lagt på så jag bara grät, all luft gick ur mig. Den ena läkaren jag träffade skyllde på sköldkörteln för alla mina problem, men endokrinologen som ska vara "specialiserad" på sköldkörteln sa att alla problem måste bero på något annat än den. "Du har inte hypotyreos enligt provsvaren", sa hen. Ja. Men. Alltså. Jag medicinerar ju. Om hen menar att jag är frisk borde jag väl sluta medicinera? Eller? Nä. Den här personen behöver seriöst läsa på om hypotyreos. Absurt att jag som patient ska behöva känna så. Känner mig dum som bytte läkare, eftersom den andra hade någon slags koll på min historik och verkade lite mer inläst på sjukdomen. Även om hen också berättat för mig att jag är frisk. Eh. Det är förbanna inte lätt, det här livet.

en roligare sak: i natt blev jag faster till en liten pojke ♥

söndag 13 augusti 2017

Vigselkaffe.

v1
v2
v3

i dag firade vi med släkten (+ Anna, Simon och Elma, som ju till det närmaste räknas till släkten) att Sami och jag sagt ja till varandra i onsdags. Tack så mycket, alla som kom och tack för gåvorna! Så himla snälla, allihop ♥ Vi hade en mindre kaffebjudning nu i huset i Södersunda, men när tid och pengar finns ska vi ha en "riktig" bröllopsfest också!