Inlägg

Visar inlägg från juni, 2019

Chauffören.

Snapshots 28/06.

Fyra månader.



Idag blir Liv fyra månader och vi är i det här första hemska språnget som jag mindes från när Tova var i samma ålder, bävade för det. Språnget har yttrat sig så här: fröken har varit trött men inte haft tid att sova och därför blivit övertrött, inte velat amma och därför blivit hungergrinig och gnällig. Närhetstörstig har hon dessutom varit, det har blivit pip bara jag dolts av köksbänken då jag plockat ur diskmaskinen. Håhå. Som tur är, har Liv ändå sovit okej på natten. Hon har dock emellanåt väckt mig så ofta som varje timme för att äta. Sömnbristen är påtaglig.
Hon har börjat ta sig framåt! Envis som hon är, biter hon tag i sina händer och knuffar sig fram med fötterna, emellanåt är hon även upp i "korrekt" krypställning! De två första tänderna skymtar fortfarande i nedre tandköttet men ännu har de inte ploppat upp, däremot dreglar hon som en tokig person och tuggar gärna på andras fingrar och sina tår. För övrigt är Liv fortfarande en relativt lättsam bebis som oftare skrattar än gråter ♥

Vid senaste besök till rådgivningen vägde lilla fröken 7970 gram och mätte 65,4 centimeter.

Midsommar 2019.

If I pulled a you on you, you wouldn't like that shit.


denna vecka är alldeles upp och ner. Har flera gånger trott att det är onsdag/lördag och precis när jag satt i soffan blev jag exalterad för att nya avsnitt av iZombie kommer ut på Netflix på tisdagar. Eh. Upp och ner och bak och fram är jag. Tova är i Hammarland sedan igår och jag är ensam hemma med cranky utvecklingssprångig bebis, för Sami är på arbetsresa till Finland. Snark. Allt är snark. Har i alla fall haft tidigare nämnd bebis med mig till stora staden och lunchat med moder. Vilket förstås bidrar till upp-och-neret, för allt jag brukar göra är att vara hemma och maximalt hämta Tova från dagis. Hoho.

jag har en fråga: är det ens någon som läser denna blogg längre?

En mamma, en bebis och en blommig vägg.

Happiest little camper.

Hårresande planer (fast egentligen tvärtom).

eftersom jag nu befinner mig tre månader + postpartum tappar jag hår i drivor. Under denna graviditet fick jag faktiskt det där tjocka, glänsande håret en hört så mycket om - som jag bestämde att var en myt när jag väntade Tova och mitt hår agerade risbuske. Tappade svinaktigt mycket hår när Tova var tre-fyra månader så gissar att det är dit jag är på väg nu också. Då klättrade mitt hårfäste uppåt och jag fick stora vikar på vardera sida om pannan, som tur är växte det tillbaka efter ett tag. Inte lika tjockt, men eftersom jag kombinerar gravid-/ammingshormoner med hypotyreos så kanske det ändå hade blivit tunt. Ska inte skylla allt på postpartum.
Nåja, nåja. Jag har nu ganska långt hår igen, tror det går till halva ryggen och jag har såååå varmt. Svettas så mycket hela hela tiden och har alltid upp håret i en bulle mitt på huvudet för att ej avlida i svettdöden. ... så, med andra ord funderar jag på att klippa av mig cirka allting. Eh. Sa åt Sami för ett tag sen att han skulle stoppa mig om jag hotade klippa av mig håret, för jag "skulle ha långt" men nu känner jag att det inte finns någon vits med långt hår. Det är varmt och klibbigt.


jag bläddrade igenom gamla bildmappar och hittade foton från när jag senast kapade av mig håret och hur fint var inte det?! Minns frisyren som luftig och praktisk, så tror det blir att boka tid till frisör under Samis semester och få lite lättnad i livet. Måste tyvärr hitta en ny frisör, då min som jag gått till i nästan 20 år ska gå i pension. Vad är nu det för stil? Va? Jaja, får säga som Tova: "det gör inget, det ordnar sig".