Words are blunt instruments, words are sawn off shotguns, come on and let it out.


idag var det en slö dag på jobbet. Två landskapsborgen, ett avbrott och en komplettering. Sådär lagom trist och tråkigt. Det var många som var på semester nu också, däribland min chef. Hur som haver åt jag lunch med mamma och sedan drack jag och A te/kaffe på taket utanför kontoret i solen. Så knasigt väder, på morgonen skrapade vi is från rutorna på bilen och på eftermiddagen var det för varmt för att ha jacka på sig ute. Tycker det kan skärpa sig snart. Get a grip, liksom. Är trött som ett avdankat äpple idag, hade svårt att somna och vaknade alldeles för tidigt. Orkar inte stressa. Kan det sluta stressas i min kropp?! Får i nerverna. Eh. Precis.

ville köpa ett badrumsskåp idag, men så klart fanns inte den enklaste och billigaste modellen inne. Varför skulle den göra det? Någon kanske skulle köpa det istället för ett dyrare då. Vi blev meddelande om att vi kunde beställa ett sådant skåp vi ville ha, om vi ringde ett nummer. Imorgon. Det gick inte att skriva ner någon slags beställning när vi faktiskt var på plats. Nej, vi skulle ringa. Imorgon. Okej. Jag som såg fram emot att kunna se mitt bakhuvud i spegel, har nämligen en ganska störig virvel som jag inte kan se framifrån. Känner jag att mitt hår är dåligt har jag en dålig dag. Så är det bara. Jaha. Så var den ytlighetsyttringen avklarad. Skönt!

nu tror jag det är dags för te och godnatt för mig. Häj!

Early evening hush me over.

i lördags kom det alltså en karl och högg ner en hel del träd åt oss på tomten, det blev stock, ved och massor av ris. Samis föräldrar kom och hjälpte oss släpa det sistnämnda ungefär hela söndagen. Så här i efterhand är det lite synd att jag inte hann ta någon före-bild, för herre-gode-gud-eli-gud vad det fanns ris. Trodde aldrig vi skulle se marken igen, alltså.



så här såg det i alla fall ut när Samis föräldrar farit hem.



när vi väntade på att rishögen skulle brinna ner passade vi på att grilla korv, då dök Emil upp helt oförhappandes.


jag blev jättetrasig av granriset, elakt var det!


så satt vi i solen en stund innan vi åkte upp och slängde i oss några alldeles nykokta munkar. Gott!
Jag längtar till semestern, så vi kan vara här nonstop i fyra veckor.

22. I sommar.


.. ser jag fram emot att hänga här, fast när det är varmare och grönare.

fotoutmaning april -14.

Denial, denial, your ears should be burning.




helt sjukt att det redan är tjugoförsta april idag. Det var ju alldeles precis just det blev mars! Va! Idag har vi mest tagit det lugnt, känns som att en elefant sovit på mig inatt. Är hemskt mör i kroppen. Wäwäwä. Jaja. Är lite orolig för att jobba imorgon, vet inte om jag kommer ihåg hur man gör. Hur loggar man in? Vad är ens lösenord? Hur använder man programmet? Vad ska jag svara på mejl? Vad är studiestöd? Ja, du vet. Har haft hjärnan avstängd och blockerad under helgen. Tur att det är en kortare vecka igen. Tur att det är just måndagen som är ledig. Måndagar är sämst. Mhm.

för övrigt har jag känt mig stressad utan någon egentlig anledning på sistone. Tror det mest har haft med det här "uppgörandet" att göra. Mår illa i själen när jag tänker på allt jag sagt och gjort med den här personen. Vill inte titta på gamla bilder, inte ens gå tillbaka i mitt eget bloggarkiv. Trycker mest bara på "radera". Ta bort allt. Alla ord. Alla tankar. Bilder. Allting. Vill inte minnas någonting. Vill inte ens minnas det som varit bra, även om det kanske fanns sådant också. Det går inte ens att minnas det. Allt som finns kvar är det sista som skrevs:

att jag inte spelar någon roll
att det inte finns någon tid för mig
att jag inte är någon du vill göra något med
att jag inte är tillräckligt rolig
att det inte finns någon ork för mig
att mina känslor inte betyder något för dig

jag har aldrig varit bra på uppbrott, fast jag varit med om en del sådana. Den här gången var jag dock inte beredd. Jag trodde vi alltid skulle vara vänner, tänkte att det kanske var för att vi hade liknande intressen. För att vi var uppväxta på liknande sätt. För att vi tänkte samma sak samtidigt. Tänkte att du skulle vara vid min sida när jag gifte mig, ta mina bröllopsbilder, bli gudförälder (eller vad det nu heter när man inte går via kyrkan) till mina eventuella barn, vara den första som visste att vi skulle bygga hus och sådär. Det var kanske barnsligt. Känner mig så himla dum, bara. Det är ju ganska uppenbart. Det är ju så här det alltid går. Jag trodde bara att du var annorlunda. Jag trodde på riktigt att du tyckte om mig. Äh.

There are two colours in my head.

i lördags, efter att jag visat skogshuggaren exakt vilken skog som skulle huggas, tog jag med mig Emil och kameran på en promenad.
vi gick i strandstenarna och det kändes som sommar.
Emil hade hela kitet med. Kamera, kameraväska och vandringskäpp.
bollar av gräs och liknande.
under ett träd låg en liten huggorm och solade, vi lämnade den i fred.